Follow Ingrid Wenell - ÅRET SOM GÅTT

ÅRET SOM GÅTT

Publicerat i: Livet 2017, 2018, Mammablogg, livet, nyår
Ja, då var snart ännu ett år slut och jag känner att jag måste reflektera och landa lite i det, och då passar det väl bra med ett litet sammanfattningsinlägg? För vilket år det varit. Så omtumlande, rörigt, jobbigt, förändrande och helt fantastiskt. Jag vet inte riktigt var jag ska börja, men jag gör ett försök.
Olivia - en kategori för sig. En människas första år, med allt vad det innebär för både henne och hennes föräldrar. Så mycket som förändrats, så mycket vi varit med om, så mycket känslor som sprutat åt alla håll. Självklart har hon präglat hela året på en massa olika sätt och vi är så evigt tacksamma för att vi får dela livet med henne. Ser så mycket fram emot alla kommande år med denna fantastiska lilla tjej!
Bloggen - Jag trodde faktiskt på riktigt inte att den skulle förändras så mycket som den gjort när jag fick barn. Jag älskar fortfarande mode och stil, men pyssel, hemmet och familj får ta en betydligt större plats även när det gäller bloggen. Förmodligen helt naturligt. Jag ser det som att mina intressen breddats och att allt får ta lagom mycket plats. Förut var det bara mode, nu är det livet, typ. Och jag trivs bra med det. Självklart skulle jag vilja ägna mig lite mer åt mode igen som jag tidigare gjort, men tiden räcker inte riktigt till, och det känns helt enkelt inte lika viktigt längre. Något jag aldrig trodde jag skulle skriva. Jag känner att jag är mer personlig nu och öppnar upp mig mer för er läsare, och det känns skönt!
Stilen - Här har det skett enorma förändringar. Jag trodde nog inte att kroppen heller skulle förändras såpass mycket efter förlossningen så man helt får byta stil. Vågen visar något helt annat nu och jag har fått former som jag aldrig haft innan. Jättefint, men en utmaning när det gäller garderoben. Först var det jättesvårt men sedan har jag exprimenterat på och det börjar bli ganska kul. Men det har tagit tid. Har bestämt mig för att inte tänka "det där skulle jag aldrig ta på mig" eller "det där skulle aldrig passa mig" om någonting, utan jag testar och tillåter mig att våga nya sorters plagg. Har helt klart fått en mer feminin och romantisk stil, vilket jag tycker är superfint till min nya kropp. Men som ni vet sedan innan, har jag länge haft problem med mina kroppskomplex och det är helt klart en jobbig sak att acceptera ett helt gäng nya kilon och leva efter dem. Men jag jobbar på det. 
Flytten - Kanske årets största händelse och viktigaste beslut. Också det mest rätta. Vi tog helt enkelt vårt pick och pack och sålde huset (huset med alla problem) i Södermanland och flyttade till Halmstad. Vi trivs superbra i vårt lilla gula sekelskifteshus med stor, härlig trädgård. Men jag tänker fortfarande på vårt första hus, som vi ju ändå älskade någonstans i all röra. Visst är det en stor sorg, men det funkade helt enkelt inte för oss. Jag saknar mitt Sörmland något fruktansvärt ibland, men tröstar mig med att det alltid finns kvar och kanske slår drömmen in så småningom - ett eget litet sommartorp därborta.
Resa - Först Zakynthos, Grekland, som blev första flygresan med vår lilla pärla. Världens snällaste, gladaste tjej som bara hängde med på allting. Underbar resa förutom att vi på håll fick veta att vår älskade, fina katt Kokos blivit påkörd och avlidit. Som grädde på moset blev jag fruktansvärt magsjuk sista dagen. 
Nästa resa var en riktig brakresa: Los Angeles-Las Vegas-Grand Canyon-Phoenix-San Diego-Honolulu. Ren magi faktiskt, då allt verkligen var som på film. Två veckor av familjemys, äventyr, härliga bad och otroliga fototillfällen. Har fortfarande inte kunnat smälta att vi varit där, och jag som aldrig tidigare varit utanför Europa dessutom, haha. Tror bestämt vi måste tillbaka för att förstå det hela. Likaså där var Olivia helt fantastisk att resa med och bara lycklig över att få bada varje dag. Det enda som var lite halvjobbigt var de långa flygningarna (eftersom så små barn förväntas sitta stilla i knät i 16 timmar och inte har en egen stol..) samt de långa bilturerna. Men med lite Babblarna löste sig det mesta! 
Allmänt - Även om det varit ett helt otroligt fint år, med många bra saker som hänt såsom födseln av sex stycken små mjuka valpar, massa tid för oss som familj, härliga sommarminnen, när vi räddade kissarna Bob och Bea från ett liv i missär, bröllopsfotograferingar, lanseringen av mina foton för Printler, den storslagna Håkan-konserten på Ullevi för tredje gången, två år som förlovade och många andra höjdpunkter, så har ju även året fört med sig tråkiga saker också, som alla år gör. 
En av de sex små valparna avled i en olycka i somras hos sin nya familj, vår älskade Kokos gick bort, och så i november somnade min älskade, fantastiska barndomsvän Cecilia in efter tre års kamp mot cancer. Ord kan inte beskriva mina känslor för dessa händelser, men jag vill ändå uppmärksamma det bland allt bra och roligt som hänt. Det går alltid upp och ner och inget liv är perfekt. Det enda man kan göra är att blicka framåt och istället för löften har jag mål och drömmar inför 2018 och ser fram emot att försöka uppfylla dem. Önskar er alla ett helt fantastiskt nytt år och en fin afton imorgon. Det betyder allt att ni fortfarande läser min blogg, trots alla förändringar. Men, bloggen är som en spegel för livet, ständigt utvecklande. Kram på er ♥
 

#1 - - Hanna:

Vilka fantastiska bilder du bjuder på! Vad ledsamt att läsa om din vän, kan inte förstå den smärta du går igenom. Kram <3

Svar: Tack snälla fina du. Dina ord värmer. Önskar dig ett riktigt gott 2018 <3
Ingrid Wenell